Akutgruppen är en ideell förening med säte i Stockholm. Vi hjälper hemlösa, övergivna och på andra vis nödlidande katter främst i Stockholmsområdet. Vi har inte någon lokal till våra katter, istället bor de alla hos privatpersoner i jourhem tills de får permanenta hem.
Vi är engagerade i några projekt gällande kattkolonier och vi arbetar med att socialisera skygga katter så att de kan leva vidare.
Vi är helt beroende av gåvor från godhjärtade människor samt ideell arbetskraft. Pengar behövs främst till foder, kattsand, veterinärvård och medicin. Om du vill stödja oss kan du göra det genom att till exempel bli fadder, arbeta som volontär eller vara jourhem. Läs mer här.

Den Gröna tassen är SVEKATTs etiska märkning och får bara användas av medlemsorganisationer. Symbolen visar att föreningen arbetar efter SVEKATTs etiska policy. Läs mer om SVEKATT här.
Vi är medlemmar i Svenska Kattskyddsförbundet (SVEKATT) som är ett rikstäckande förbund som erkänner alla katters lika värde och rätt till ett gott liv. Det innebär bland annat att Akutgruppen har en no-kill-policy vilket innebär att vi aldrig avlivar katter för att de är skygga eller för dyra att vårda. Hos oss får varje katt chansen att visa sitt rätta jag i sin egen takt.
Vi samarbetar mer än gärna med andra organisationer.
Vår inställning framgår också tydligt av våra stadgar. Endast svårt sjuka eller skadade katter får somna in, och då i samråd med veterinär.
Hjärtligt tack för ditt stöd!
Vår historia
Akutgruppen bildades 25 september 2003 efter att ett antal aktiva personer i Stockholms katthem bröt sig ur föreningen för att fortsätta med ett infångningsprojet i Husby.
Det hela börjande med ett larm om en koloni hemlösa katter under ett dagis i Husby. Det ledde till att en fruktansvärd situation uppdagades. Under en lång tid av intensivt arbete tillsammans med ett bostadsföretag och Stockholms katthem, fångades så småningom över trettio katter in. Vår förening växte och vi fortsatte med fler projekt med tiden, i Huddinge, Norra stationen, Tullinge och Sundbyberg. Dessa projekt var omfattande och många kissar fick hjälp att komma in från kyla, svält och elände.
Tack vare godhjärtade kattvänner har vi fram tills nu kunnat hjälp över 2000 katter till ett eget hem eller ett nytt hem.
Varför finns Akutgruppen?
I Stockholms län finns idag 20 000-30 000 (!) hemlösa katter. De lever ofta ett mycket hårt liv och riskerar att skadas av djur, människor och trafik. Många möter en grym död genom att långsamt svälta eller frysa ihjäl. Varje år föds dessutom fler katter in i denna onda cirkel då katterna går okastrerade. Som tur är finns flera organisationer i Stockholmsområdet som arbetar ideellt med att rädda katter, vad skiljer Akutgruppen från dessa?
Det är främst tre saker som gör oss olika de andra föreningarna:
- Vi fokuserar främst (men inte endast) på katter som kanske inte haft så mycket kontakt med människor; de som ibland kräver lite extra arbete och resurser innan de får egna hem som tama, sociala kissar. Akutgruppen värnar om alla katter och vi anser att alla – tam som skygg- har rätt till liv.
- Vi har inte någon lokal dit allmänheten kan komma för att titta på våra katter utan de bor alla i sk. jourhem. Vi anser att katter bor bättre i privata hem än i en lokal där många olika människor, både personal och besökare, vistas. Katterna behöver en lugn och trygg miljö med regelbunden kontakt med människor för att bli sociala och trygga.
- En del föreningar avlivar katter som inte kunnat omplaceras inom en viss tid för att göra plats för andra. Akutgruppen avlivar inga friska katter och så långt vi någonsin kan kommer vi också att vårda sjuka/skadade katter även om vården är kostsam.
Mår en katt som levt ute och inte haft så mycket kontakt med människor verkligen bra av att tas in?
Vi får ibland frågan om sådana katter verkligen kan bli tama och någonsin trivas inomhus efter ett liv i det fria? Är det inte grymt att tvinga en katt som levt i det vilda till ett liv i fångenskap?
Vi kan bevisa genom våra många blyga katter som fått egna hem genom åren att det oftast går utmärkt. De allra flesta blir hur tama som helst och många vill inte ens gå ut igen även om de får chansen. En del tar längre tid att få tama, andra kortare, väldigt få blir det aldrig. Det finns katter som alltid behöver kunna gå ut och då ser vi till att de hamnar i hem med sådana möjligheter, men de allra flesta av de katter som kommer till oss är faktiskt väldigt nöjda med att slippa gå ut igen.
En viktig fråga är också: måste en katt vara en “knäkatt” för att må bra? Måste katten vara en “knäkatt” för att en människa ska kunna njuta av det underbara väsen en katt är? Ett tryggt liv inomhus med kärlek, mat och värme var dag tycker vi är bättre än ett liv utomhus med kyla och svält.
Historien om Tess
Läs den tragiska historien om Tess och historierna nedan så förstår du varför vi anser att vårt arbete är så viktigt:






Lilla Tess fångades in ute i Åkersberga tillsammans med flera andra katter. Direkt när hon kom till sitt jourhem märktes det att Tess var social. Hon fann sig snabbt tillrätta och visade sig vara en mycket kelig kattflicka. Plötsligt blev dock Tess akut sjuk. Jourhemmet kontaktade oss och vi fick åka ut och hämta henne. Tess åkte in akut till Södra Djursjukhuset, hon var då knappt vid medvetande. Eftersom vi absolut ville ge Tess en chans att klara sig skickade vi henne på röntgen. Varken veterinären eller vi trodde våra ögon när vi fick se bilderna; långt ned i Tess matstrupe, bara någon centimeter från hjärtat, satt en fiskekrok!
Hon måste varit så utsvulten när hon levde ute att hon svalt kroken med en fisk hon hittat. Tess var så dålig att hon knappast hade klarat en operation, dessutom hade operationen gett henne men för livet. Det fanns inte något alternativ än att låta Tess få somna in. På grund av att någon människa varit oaktsam så har Tess fått betala med sitt liv. Tänk hur många andra katter som finns där ute som riskerar att gå samma öde till mötes. Tess fick somna in humant och slapp plågas. Alla katter har inte den turen …
Hur vi arbetar
Nedan beskriver vi hur vårt arbete ser ut och vad vi gör. Att arbeta med hemlösa djur innebär att man ibland ställs inför obehagliga situationer, det kan handla om sjuka, skadade, döende eller döda djur.
⚠️ Vi har valt att beskriva vårt arbete så ocensurerat som möjligt, då vi anser att det är viktigt att visa hur djur kan ha det i verkligheten. Det medför dock att det förekommer bilder och texter, som kan uppfattas otäcka och obehagliga och vi varnar känsliga läsare för detta i sådana fall.






























Infångning
Vårt arbete börjar ofta med tips från allmänheten, andra kattföreningar, polis mfl. om var det finns en kattkoloni, en katt som far illa, ett hem där polis beslutat att beslagta katter osv. Vi åker till platsen och undersöker situationen, hör med människor omkring om katterna blir matade, hur mycket de vet om dem osv. Ibland handlar det om tama katter som vi enkelt kan ta hand om (självklart under förutsättning att de inte verkar ha någon ägare), men då vi främst fokuserar på katter som inte haft så mycket kontakt med människor är vårt arbete oftast lite mer komplicerat än så.
“Våra” katter får nästan alltid fångas med fälla om vi riggar med någonting som luktar oemotståndligt för en hungrig katt och så är det bara att slå sig ner en bit därifrån och vänta, och det kan bli en lång och tråkig väntan. Ibland får vi åka från platsen utan katt och återkomma en annan dag. En fälla måste övervakas så att en katt inte tvingas sitta instängd i den flera timmar eftersom det är oerhört stressande för katten att sitta i den trånga fångstburen, den kan också skada sig själv i sina försök att ta sig ut.
När fällan slagit igen täcker vi över den för att minska stressen för katten och kör så fort som möjligt till dess jourhem.



Arbetet efter infångningen
Efter att katten blivit infångad skjutsas den alltså till en privatperson som valt att öppna sitt hem för en behövande katt. Vi ser efter så att katten inte ser skadad ut och bokar sedan tid hos veterinär för kastrering, ID-märkning och vaccination. Vi föredrar att göra detta så snart som möjligt efter infångningen då det är bättre att katten får genomgå dessa skrämmande procedurer på en gång så att den sedan får vara ifred i lugn och ro i jourhemmet istället för att fånga in den igen för veterinärbesök när den redan börjat känna sig trygg i jourhemmet.
I jourhemmet får katten återhämta sig och för lite mer blyga katter påbörjar socialiseringsprocessen. En del katter har aldrig ens varit inomhus och det är naturligtvis en stor och skrämmande omställning för dem. Alla katter är individer och hur lång tid det tar för katten att bli tam skiljer sig, men i ett lugnt och tryggt jourhem som dessutom redan har en eller flera tamkatter kan katten göra stora framsteg på kort tid. Som jourhem är det bara att ha tålamod och glädjas över framstegen. Hur lång tid katten sedan stannar i sitt jourhem beror på hur fort katten blir tam och hur lång tid det tar att hitta ett nytt, permanent, hem till den.
Varje jourhem får en kontaktperson bland oss som arbetar i föreningen och vi finns tillhands med råd och stöd, vare sig det gäller en tam eller blyg katt. Kontaktpersonen kommer också att ordna eventuella veterinärbesök och kontakta jourhemmet när katten får en intressent. Målet är naturligtvis att våra katter ska få egna, permanenta hem och vårt arbete med katten slutar med att vi följer den till sitt nya hem samt följer upp för att se att allting går bra.
Allt vårt arbete sker ideellt, på vår fritid. Vår enda, men stora!, belöning är att få se hur en rädd katt sakta men säkert börjar finna tillit till oss människor och trivas i en säker miljö långt ifrån den misär den kom ifrån. Att få följa en katt till sitt nya hem och sedan få positiva uppdateringar från nya hussar och mattar är en otrolig glädjekälla.
Vad hände sen?















Vårt arbete runtomkring
Utöver att arbeta med infångning av katter och som kontaktpersoner finns det en hel del annat att göra inom föreningen såsom att söka upp nya jourhem och chaufförer, sprida information om oss, driva kampanjer, svara på mail m.m.. Ibland ser du oss också på en eller annan mässa, tex. Husdjursmässan som brukar vara en mycket trevlig och uppskattad tillställning. Läs mer om hur du kan hjälpa och stödja oss här.



Vi har tillstånd enligt 6 kap 4 § djurskyddslagen