Arizona

Arizona född 2018-01-01
Kön: Hona
Socialt: Kelen, tam, kattvan
Päls: Svart
Hälsostatus: u.a.
Kattkompis: Izzie
Övrigt: Vill bo i ett lugnt hem.

Adoptionsvillkor

Intresseanmälan

Arizona har tidigare gått hemlös tillsammans med andra katter i en kattkoloni och hon kom till föreningen med kompisen Izzie och två stora ungar, April och Amelia. Tjejerna flyttar gärna ihop till ett lugnt och tryggt hem där de får utvecklas i sin egen takt. Izzie är alltså en väldigt söt tjej, lite större än kompisen Izzie som hon bor i jourhemmet med. De leker fint både tillsammans och var för sig, eller sover i sovtunneln. Höjdpunkten på dagen är frukost och middag, de älskar blötmat och kattmjölk och jamar försiktigt och går i cirklar runt fötterna när maten serveras.

Från skygg till trygg!!!!
I början var de båda väldigt rädda och gömde sig bakom tvättmaskinen och soffan första veckorna. Men sedan dess har de successivt blivit modigare ju mer de litar på jourhemmet. Nu kan Arizona komma upp och lägga sig bredvid i soffan och tycker oftast att det är väldigt mysigt att bli klappad och kliad under hakan, då spinner de båda högt. Arizona har även börjat hoppa upp i sängen på nätterna kortare stunder. Men de är fortfarande blyga, både mot jourhemmet och mot andra människor. Plötsliga och höga ljud tycker de inte heller om och de vill inte bli upplyfta. Alla rörelser måste vara lugna och kontrollerade men de kommunicerar genom att blinka långsamt mot jourmatte.

Uppdatering 20210914 – jourhem uppdaterar
Den här lilla tjejen blir bara mer och mer tillgiven för varje och följer mig numera som en liten hund. Om jag lämnar rummet tar det inte många sekunder förrän hon är efter. Hon följer med in på toaletten, ligger utanför duschen, sitter och tittar på när jag lagar mat, ligger och solar med mig på balkongen, sitter eller ligger bredvid mig i soffan och sover i sängen på nätterna. Hon spinner mycket och har börjat prata mer och mer med mig. När jag kommer hem från jobbet får jag inte komma in i förrän vi har myst en stund på hallmattan där hon rullar runt och jag ska klappa på kinden och hakan. Hon vill inte bli upplyft, men varje dag över vi lite på det. Pussar på huvet övar vi också på och där har hon börjat vänja sig vid och kanske till och med uppskattar det lite. 😉 Hon älskar att jaga små möss och bollar samt att både sova och springa i lektunneln. Pinnar med snören och fjädrar är också kul, men hennes stora passion är nog fötter. Hon är fullkomligt galen i fötter; inspekterar, pillar och biter mig i de flera gånger varje dag – gärna vid 4-tiden på morgonen. Hon är inte ilsken eller våldsam på något sätt men leker ganska tufft med både kompisen Izzie och med mig och ger små lovebites.

Uppdatering 20210908 – jourhem berättar
Flickorna växer både i storlek och trygghet. Har blivit ena riktiga kelgrisar som kommer och möter vid dörren när jag kommer hem och ska bli klappade ordentligt innan jag får komma in. Arizona följer mig som en liten hund och sover alltid i sängen. Ungefär till kl.4, när hon sätter igång och brottas med mina fötter – hon är galen i fötter😸. Om folk bara förstod vilka gullegrisar dessa flickor är, skulle adoptörerna köa för att få ta hand om dom.

Uppdatering 20210424 – jourhem berättar
Flickorna har varit hos mig sedan mitten av mars när de kom från Skåne. Som jag förstod det så har de levt i en förvildad kattkoloni och har antagligen inte haft någon kontakt med människor. När flickorna kom till mig var de väldigt rädda och gömde sig bakom tvättmaskinen och soffan första veckorna. Sedan dess har de successivt blivit modigare ju mer de litar på mig. Nu kommer de upp och lägger sig bredvid mig i soffan och tycker oftast att det är väldigt mysigt att bli klappad och kliad under hakan, då spinner de högt. Izzie tycker även om att lägga sitt lilla huvud i min hand och sova. På tal om sova så har Arizona börjat hoppa upp i sängen på nätterna, ibland ligger hon där en stund och andra gånger jagar hon mina fötter, dock väldigt försiktigt.
De har även börjat leka, både tillsammans och själva. Små lurviga möss är kul, likaså en boll fäst på ett snöre och pinne som jag ska hänga ned i lektunneln. Lektunneln är dessutom en perfekt sovplats.
Höjdpunkten på dagen är frukost och middag, de älskar blötmat och kattmjölk och mjauar försiktigt och går i cirklar runt mina fötter när maten serveras.
Flickorna har som sagt utvecklats väldigt mycket sedan de kom hit, men de är fortfarande väldigt blyga för både mig, men framförallt andra människor. Plötsliga och höga ljud tycker de inte heller om och jag får inte lyfta upp de. Alla rörelser måste vara lugna och kontrollerade och vi har ”pratat” mycket med varandra genom att blinka. Jag är övertygad om att de kommer att utvecklas ännu mer och jag tror att de kommer att trivas bäst hos antingen någon som bor själv alternativ hos två personer, men ingen barnfamilj. Det behöver vara i en lugn och trygg miljö där de får utvecklas i sin egen takt.